Klass - WordPress.com

Klass - WordPress.com

Klass strukturen Vilka typ av levnadsmnster finns det i samhllet? Hur lever olika mnniskor? Lever vi alla p samma stt? Klasskillnader vi tycker, tnker, konsumerar och lever olika utifrn den klass vi tillhr olika levnadsmnster En frga om rttvisa? Vad innebr egentligen rttvisa?

r det rttvist att den med hgre utbildning skall ha hgre ln? Om ojmlikhet r kopplat till prestation r det orttvisa om ngon som arbetat hrdare tjnar mer? r det s att den som jobbar hrdare tjnar mer? Har alla samma mjligheter och frutsttningar fr att skapa oss de liv vi vill ha? Klassiska teorier om klass Durkheim: kopplade klassbegreppet till jmlikhet och rttvisa. I ett jmlikt och rttvist samhlle har den ene inte mer n den andre, alla

har samma frutsttningar och medel avskaffa arvsrtten. Att ngon fds in i en familj med pengar och en annan in i en familj utan pengar, skapas redan frn fdseln en ojmlikhet mellan mnniskor. nedrvda sociala skillnader skapar ocks orttvisa. Dels menade durkheim att vi r olika varandra rent genetiskt, vilket r ett arv frn vra frldrar. Dels rver vi sociala frutsttningar beroende p vilken milj eller familj vi vxer upp i - vi socialiseras olika beroende p familj, vnner, skola. Han sg att ojmlikhet skiktade mnniskor (utan att egentligen anvnda ordet klass). Karl Marx:

Klasser ett faktum fanns en konflikt mellan klasserna och det var det som drev historien och samhllet framt. Vad handlade konflikten om? den handlade om gande, om tillgngarna i samhllet produktionsmedlen. Dessa produktionsmedel var saker som anvndes fr att generera pengar, som arbetsredskap, djur, fabriker. Tex smeden behvde sina verktyg, jrn och en smedja fr att framstlla sina produkter, fabriksgaren tjnade pengar genom sin fabrik och djuruppfdaren skapade vinst genom att fda upp och slja sina djur. Marx ritade upp samhllet som en pyramid. I huvudsak finns det tv klasser. I toppen satt det en mindre grupp mnniskor, de som gde produktionsmedlen, kapitalisterna. I den nedre delen av pyramiden fanns arbetarklassen, eller proletariatet. Dessa mnniskor kunde inte tjna pengar med hjlp av saker eller produktionsmedel. Eftersom de inte gde ngot produktionsmedel fick de tjna sina pengar genom at slja sig sjlva, det vill sga sin arbetskraft till kapitalisterna.

Motsttningarna mellan klasserna menade marx lg i de ekonomiska frhllandena. Klass berodde, enligt marx, att mnniskor hade olika mycket pengar. Detta frhllande skapade en ojmlikhet och mjligheten att den rike hade makt ver den fattige. Den rike behvde kpa den fattiges arbetskraft och den fattige behvde den rikes pengar fr att verleva. Weber: utver ekonomiska frutsttningar finns ven position och status. Positionen r kopplad till mjligheterna att pverka sitt liv. Tex arbetarklassen att det finns olika positioner, det finns en mngd olika arbetare med vitt skilda villkor. Vi har olika positioner p arbetsmarknaden. En lkare kan tjna mer n en pltslagare. Men de r bgge anstllda via ett fretag men p olika villkor. Lkaren mer eftertraktad och kan stlla andra krav p ln, frmner osv. Vilket stdare

inte kan d dennes arbete anses som okvalificerat och kan utfras av vem som helst. status handlar om vilka symboler vi br. Vad symboliserar vra klder, hur vi pratar, beter oss, bostad, vr livsstil helt enkelt. Detta symboliserar en viss status. Klr man sig i en kostym av boss signalerar man en viss signal. Fr att fnga klassbegreppet menade weber att det r ndvndigt att vga in ekonomi, position och status. Tillsammans kunde dessa tre beskriva en klassposition. Pierre Bourdieu Rcker ej att titta p plnboken och drigenom avgra klasstillhrighet

Andra faktorer n pengar avgr klasstillhrighet Frstelse fr hur klasserna terskapas frn generation till generation teori om klass alla mnniskor br med sig ett visst kapital som r kopplat till deras klasstillhrighet. Pierre Bourdieu samhllet - ett stort socialt rum dr mnniskor lever. i rummet intar vi olika positioner samlar oss i grupper dr vi knner samhrighet (att dela ngot gemensamt). Vad kan man ha gemensamt? Tex gilla samma fotbollsklubb, idrottsintresse,

sikter, musik eller filmsmak osv. Bourdieu menade att vi mnniskor har olika mycket och olika sorters kapital (INTE kapital som i pengar): ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Olika mnniskor har olika mycket kapital i de olika kategorierna - kapital som gr att man r mer eller mindre vlutrustad fr livet Pierre Bourdieu Det ekonomiska kapitalet: materiella resurser, allts hur mycket pengar man har. Det kulturella kapitalet:

handlar om vilken typ av kulturell smak man har tex om man fredrar opera eller titta p tv-spor, fredrar skaldjur eller snabbmat. ven utbildning ingr i det kulturella kapitalet Vi skapar positioner utifrn om vi konsumerar finkultur eller populrkultur vissa kulturella yttringar har mer status n andra - Opera finare n popkonsert. Konstgalleri finare n serietidning. Det i sin tur skapar olika kulturella kapital Vi sker tillhrighet och samhrighet genom kultur vi sker oss till mnniskor med liknande kulturellt kapital. Det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet (ej bara musik, konstr och teater) handlar ven om vrt beteende, att man tex vet hur man fr sig p operan, ta fint vid en middag, klder sig vid olika tillfllen. Detta r ocks en del av det kulturella kapitalet och binder vissa mnniskor samman och skiljer andra t.

Pierre Bourdieu Det sociala kapitalet: handlar om vra relationer och sociala ntverk - mnniskor vi knner och r slkt med. Socialt ntverk och socialt kapital samma sak - med stor slkt och vnner har man ocks stort socialt kapital. Anvndbart med ett socialt ntverk med inflytelserika och viktiga personer - tex om man skall hjlpa sina barn bli medlem i en exklusiv klubb. Det sociala kapitalet r relevant p s stt att det ppnar vissa drrar, ger tilltrde till vissa platser och miljer (eller flt som bourdieu kallade det), tex skaffa jobb genom de rtta kontakterna. Det symboliska kapitalet: verordnad de andra tre kapitalen. Eller snarare att de andra tre tar sig uttryck i ett

symboliskt kapital. Det handlar om vilka klder, bilar och prylar vi har. Handlar om vilka symboler vi anvnder fr att visa upp vilken klass vi tillhr. En person frn verklassen knner snabbt igen en likasinnad genom mrket p klderna eller sttet att fra sig. P samma stt knner personer frn arbetarklassen ltt igen varandra genom sttet de pratar p, vad man pratar om eller vilka matvaror man lgger i kundkorgen. Bekrfta status med symboler! De ekonomiska och kulturella kapitalen r egentligen de viktigaste och mest betydande. Pengar spelar allts stor roll nr det gller klass men ven utbildning och den kulturella smaken. Dessa i kombination med varandra gr att vi sker tillhrighet hos andra mnniskor med liknande kapital. Om vi tnker oss att mnniskor med liknande ekonomiskt och kulturellt kapital sker sig till varandra

bygger detta upp grupper av sociala ntverk dr mnniskor med liknande kapital sluter sig samman. Man kan allts se det sociala kapitalet som en fljd av ekonomiskt och kulturellt kapital. Lika barn leka bst enligt Bourdieu. Tillsammans bildar summan av vra kapital ett habitus. Vi kan sga att vrt habitus r svaret p varfr vi uppfattar vrlden p ett visst stt och handlar p ett visst stt. Vi r vrt habitus och det berttar vilka vi r, vad vi gillar och ogillar, vilka vrderingar vi har. Slutsatsen vi kan dra utifrn detta r att klass allts har hgsta betydelse fr vilka vi r som individer beroende p vilket kapital vi har. Vra kapital kokas samman till vrt habitus. r det mjligt att gra en klassresa?

Social rrlighet rrlighet mellan klasserna Beroende p hur samhllet ser ut finns det olika frutsttningar fr detta, tex om det krvs pengar eller inte fr att g i skola Uppgift - tisdag Vilka mjligheter anser du att en individ egentligen har att bryta mot sin klass och gra en klassresa? Resonera med hjlp av Bourdieus klassteori Gr ett inlgg p bloggen Ge ven en respons p en klasskamrats inlgg

Recently Viewed Presentations

  • A Brief History of Planetary Science

    A Brief History of Planetary Science

    The smashing plate is an example of an irreversible process, one that only happens in one direction Examples: Entropy They all progress towards more randomness For an irreversible process, entropy always increases Determining Entropy In any thermodynamic process that proceeds...
  • Η έννοια της αγωγής στον ... - eclass.uth.gr

    Η έννοια της αγωγής στον ... - eclass.uth.gr

    Η έννοια της αγωγής στον Flitner Και τα λιγότερο βίαια μέτρα καθοδήγησης και συμμόρφωσης, οι ...
  • Monday Warm-Up  Match the attitude with the description

    Monday Warm-Up Match the attitude with the description

    Win-Lose - the Totem Pole. Lose-Win - The Doormat. Lose-Lose - The Downward Spiral. Win-Win - The All You Can Eat Buffet. Warm-Up - Match the attitude with the description. There is plenty of success to go around. Share in...
  • 5-year sivilingeniør degree - Computer Science

    5-year sivilingeniør degree - Computer Science

    TDT4825 Eksperter i Team (EiT), vår 2004 Landsby 16 -- Studie av brukbarhet av datasystemer Intro-møte, 7. jan. 2004 (rev. 8.1.04) Reidar Conradi, landsbyhøvding
  • Battles and Turning Points of WWII - WordPress.com

    Battles and Turning Points of WWII - WordPress.com

    Name and Explain the 1st 5 Main Battles of [email protected] Pearl Harbour. Battle of Hong Kong. Battle of the Atlantic. Battle of Britain. Battle of Dieppe. State the importance of each battle. Be able to explain the details and historical...
  • Conservation & Consulting From Sea To Stars July

    Conservation & Consulting From Sea To Stars July

    Primary NAICS code is 541620, Environmental Consulting Services. 127 full-time staff and subject matter consultants located in our Fredericksburg, VA HQ and regional offices. Woman-owned, small, HUBZone business enterprise. Deeply committed to strategies that help preserve the planet's wildlife and...
  • The Tragedy of Othello

    The Tragedy of Othello

    Loyalty - To whom or what are you loyal? Appearance vs. Reality Act 1 quotes Act 2 Iago's plan Act 2 quotes Act 3 Iago poisons Othello's mind Act 3 Quotes Act 4- Jealousy Consumes Othello Iago's Lies Eavesdropping- "Bianca"...
  • Central Middle School

    Central Middle School

    Establishing Norms. In PLCs norms represent protocols and commitments developed by each team to guide. members in working together. Norms help team members clarify expectations regarding how they will work together to achieve their shared goals.